Flyglarm: vad det betyder

Flyglarm är en av de allvarligaste signaler du kan höra i Sverige. Den används vid akut och omedelbar fara, och den kräver att du agerar direkt. Den här guiden går igenom flyglarmets betydelse, hur signalen låter, vad du ska göra och hur du förbereder ditt hushåll så att du kan ta emot information även om elen och mobilnätet slutar fungera.

Flyglarm betydelse: vad signalen står för

Flyglarm ingår i systemet Viktigt meddelande till allmänheten, som myndigheter använder för att varna vid allvarliga händelser. Medan den vanliga VMA-signalen kan handla om gasutsläpp, bränder eller andra olyckor, betyder flyglarm specifikt att det finns en akut fara från luften och att du genast måste söka skydd. Det är inte en signal du ska analysera eller vänta ut. Hör du flyglarm är budskapet enkelt: ta dig till skydd nu.

Att förstå flyglarm betydelse i förväg sparar dyrbara sekunder. När larmet väl ljuder finns ingen tid att slå upp vad signalen innebär, då gäller det att redan veta.

Så låter signalen

Flyglarmet är uppbyggt av korta ljudstötar i ett upprepat mönster. Det skiljer sig tydligt från den vanliga VMA-signalen, som består av sju sekunders ton följt av fjorton sekunders tystnad i ett lugnare tempo. Flyglarmet upplevs mer hackigt och intensivt, just för att markera att läget är akut.

Signalen testas inte på samma sätt som den ordinarie utomhusvarningen. Hör du flyglarm ska du därför alltid utgå från att det är skarpt läge.

Vad du gör direkt

När du hör flyglarm ska du agera omedelbart och i den här ordningen:

• Gå genast inomhus eller ner i ett skyddsrum om det finns ett i närheten.
• Saknar du skyddsrum, sök dig till ett skyddande utrymme. En källare, en tunnel, ett garage under mark eller ett rum utan fönster en bit in i byggnaden ger bättre skydd än ytterväggar och glas.
• Håll dig borta från fönster och ytterväggar.
• Lyssna på Sveriges Radio P4, som är beredskapskanal och förmedlar myndigheternas instruktioner.
• Stanna kvar tills faran är över och du får besked. Signalen Faran över är en lugn, sammanhängande ton i ungefär trettio sekunder.

Hjälp gärna grannar, äldre och personer som kan ha svårt att höra eller ta sig i skydd på egen hand. Ha med dig mobil, ID och eventuell viktig medicin om du hinner.

Skyddsrum och skyddande utrymme

Sverige har ett stort antal skyddsrum, men de är inte alltid tillgängliga på sekunden och alla bor inte nära ett. Därför bygger skyddet i praktiken på två nivåer. Det formella skyddsrummet är förstahandsvalet om du vet var det finns. Annars gäller principen att komma så långt in i en kraftig byggnad som möjligt, gärna under marknivå.

Ta reda på i förväg var närmaste skyddsrum ligger och vilket utrymme i eller nära ditt eget hem som ger bäst skydd. Den planeringen gör du i lugn och ro nu, inte mitt under ett larm.

Förbered hushållet och din informationskanal

En kris som utlöser flyglarm kan också slå ut el och mobilnät. Då blir radion din viktigaste länk till samhället. Det räcker inte att lita på mobilen, eftersom batteriet kan ta slut och masterna kan vara ur funktion. En radio som fungerar oberoende av elnätet låter dig följa Sveriges Radio P4 även när allt annat är nere. En handvevad nödradio är ett enkelt sätt att säkra den förmågan.

MSB rekommenderar att varje hushåll ska kunna klara sig själv i minst en vecka vid en allvarlig samhällsstörning. Det handlar om vatten, mat som inte kräver kyl eller spis, värme, ljus och förmågan att ta emot information. En förberedd grundutrustning gör att ett flyglarm inte blir starten på panik, utan på ett inövat handlingsmönster.

Gå igenom planen med alla i hushållet, inklusive barn, så att alla vet vart de ska ta vägen och vad signalen betyder. Kunskapen är gratis, och den är det som skiljer en kontrollerad reaktion från en kaotisk.